Nu är jag igång igen. Det behövs. Jag gillar det inte - men det behövs.
I höst ska det pluggas. Det ska pluggas som faaaaan. Jagska ge mitt allt. Annars är detta kämpande nästintill helt meningslöst. Men hur som - i höst gäller det. Förmodligen - om allt går som det vill så är jag färdig barnmorska nästa år. En dröm. Min största dröm i detta liv. Jag får gåshud och ögonen tåras när jag tänker på detta. Gud vad jag längtat efter dena plats. Ojjj så mycket kämpande och oroliga nerver. Nu gäller det.
Och som sagt - så behöver jag en inkomst under mina tre perioder på högskolan. Jag tänker inte nöja mig med mindre. Jag vet att jag offrar mycket för en bättre lön - men just nu får det vara som det är. Jag har en underbar familj som jag från djupet av mitt hjärta hoppas förstår detta. Och har överseende men tiden som jag inte kommer att spendera hemma.
Vem har sagt att livet utomlands är lätt?
Fy helvete för att fåntrattar till mähäs -  bygger upp sina meningslösa liv på att ett liv i Norden skulle vara dans på rosor. Att vi här i dessa rika och välmående länder lever i ett rosaskimrande liv - med underbara och höga löner. Hus med vita staket och bidrag - stora som toplöner. Ni är dumma i huvudet!!! Ni suger k*k - och vet knappas något om det hårda livet - eller om livet över huvudtaget. Gå och lägg er!