ATT LÄRA SIG VÄRDET AV LIVET!!!

Hjälp - vi ska ju snart ha barn. Något som jag alltid tänk på att - Tja, det tillhör framtiden.
Förlossningen tillhör framtiden och att ta hem en till person som ska bo här till hör långt långt bortom tid och rum.


Men snart, snart så är det ju sant och om allt går bra så ska en ny liten individ bo här hemma hos oss.
Hon kommer att vara vår och hennes första utveckling kommer vi att stå för.
Jag tycker att detta är spännande men otroligt skrämande också.

Vad är rätt?
Vad är fel?
Vad är nog?

Barn föds inte som oskrivna blad.
De känner igen sina föräldrar redan från början.
Kan in början göra sig förstådda genom skrik och gråt.
Känner hunger, smärta, glädje och frustration.
Men barn växer fort också.
Som ogräs växer de små sakerna.

Jag hoppas lilla A växer upp och blir en snäll människa.
Jag vet att det kommer komma en dag då vi sakta men säkert måste klippa navelsträngen mellan oss.
Hon måste då få göra sina egna misstag och förhoppningsvis lära sig något av dem.
I bagaget ska hon få det här av oss. Det kan verka hårt för många av dagens "curling föräldrar".
Men jag ser ingen mening i att dadda och dalta med en tonåring som är på väg att bli vuxen.


1. Vara snäll mot sina medmänniskor. Att behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Men samtidigt stå upp för sina rättigheter och det hon tror på.
2. INTE BLI EN EGOIST. Ush, ush, ush för självupptagna små rackare. För mycket jag, jag, jag är nog inte bra för någon av oss.
3. Lära sig värdet av saker. I början ska ett barn få önska sig och inte bara bli överröst med saker och ting. Förlorar barnet glädjen av att önska sig och göra sig förtjänt - försvinner en stor och viktig kvalite i vardagen.
4. I tonåren ska hon få söka jobb. I början under lov och helger.
Vill hon ha något FÅR HON JOBBA FÖR DET. 
INGENTING ÄR GRATIS I LIVET.
Och att leva lite som en parasit och på andra är ju lite tråkigt. Eller hur.
5. Vill hon inte plugga efter gymnasiet så är det okey.
Då får hon arbeta. Hon ska få lyfta sin söta lilla rumpa och gå och söka jobb.
Vare sig hon bor hemma eller inte så får hon ARBETA.
Om det är tufft?
Ja visst. Vem har sagt att det ska vara lätt? 


Jag minns när jag var 15 år och mamma kom hem ifrån jobbet en dag. Hon var så glad. Hon hade nämligen bokat en två månaders semester till Bulgarien.
Jag blev skitglad jag med. Jag skuttade och trallade :)
Jag trodde ju att jag skulle med.
Mitt leende slocknade dock fort som fan när hennes exakta ord var: Ska du med, så får du jobba. Slut.
Jag minns att det blev en hel del fula tankar och känslor.
Men så var det. Och jobba fick jag göra från och med då.
Därefter följde jobb på Burger King.
5 år på ICA för att slippa studielån.
Jobb på bemaning med obekväma arbetstider.
På bemaning sov man nämligen inte på hotell minsann. Nej nej.
I knarande, okända, obekväma små 80 cm sängar sov man under några få timmar för att vila upp sig inför nästa arbetspass.
Att resa till olika orter var ingen hit och ofta blev det en lååång och sorgsen resa.
Men det gick det också.
Det var ofta som jag storgrät när det var dags att lämna mannen och vovven hemma för att åka på uppdrag.
Uppdrag över hela Västra Götaland och uppdrag i Norge.
Men det gick. Det gick och pengarna VAR VÄLFÖRTJÄNTA.
Varför?
DÄRFÖR ATT INGEN ANNAN ÄN JAG hade gjort mig förtjänt av dem.

Och jobbigt är det att söka jobb.
Man ska vara ivrig och ha en jävlaranamma.
Envis till tusen också.
Ibland får man tyvärr slicka lite röv för att komma någonvart.
Världen är INTE RÄTTVIS.
Men det går banne mig.
Det går.

Jag tror inte att man gör sitt barn en tjänst av att hela tiden skydda den mot omvärlden.
Jag tror inte heller man gör sitt barn en tjänst av att betala för den jämnt och ständigt.
Klipp navelsträngen.
Låt individen få utvecklas.
Låt henne/honom få slå sig ordentligt men hjälp ditt barn när denne är i riktig behov av hjälp.
Han/hon kommer förhoppningsvis lära sig av sina misstag och växa sig starkare av livets erfarenheter.

Och kom nu inte med ord som: Vänta du bara, bla, bla,bla.
Jag har ingenting att vänta på.
Både jag och A´s pappa har kämpat i livet.
Varför ska inte A får göra det också?
Allt blir så mycket bättre än att hela tiden bli matad med silversked och få saker och ting serverade.



ojojoj.
Nu blev jag djup igen.
Men ibland blir det för mycket tankar i huvudet och då måste allt ner någonstans.



Puss o trevlig lördag

Hmmm, känner igen tankegångarna. Så fort testet visade positivt började mina tankar att gro, kommer jag bli en bra mamma, har jag det som krävs, kommer jag kunna att ha tålamod att sjunga "När trollmor har lagt sig.." 100 gånger tills de har somnat, kommer jag att hinna med mig själv, träffa vänner, träna.



Kommer jag kunna lära han att läsa, räkna, undvika mobbing.



I början var jag nästan vettskrämd, men man tar på sig en helt annan roll den dagen barnet kommer, jag fann sidor hos mig själv och kunskap som jag inte trodde att jag hade.



Du skriver på ett sånt ärligt och härligt sätt, du kommer bli en fantastisk mamma.



KRAM

Väldigt bra skrivet,jag lärdem ig den hårda läxan jag försökte alltid va alla till lags och sa aldrig nej va alltid snll,dumsnäll det är först NU jag i dag inser att det är okej att vara egoist för MITT bästa,för min hälsa.

Du är så klok i dina ord och självklart får man vara djup. Jag älskar att vara djup och tänker alltid steget längre.



Jag håller med dig i dina tankebanor, är själv uppvuxen efter de principerna och fick tidigt ta eget ansvar för mig och mitt liv. Började jobba tidigt, samtidigt som jag pluggade och flyttade hemifrån. Det var jobbigt då, men jösses vad de har givit mig mycket - jag har växt som människa och jag vet att jag klarar allt.



Jag önskar våran dotter möjligheten att växa sig stark till en egen individ också - men jag önskar aldrig vare sig ivans eller min barndom. De är väll den stora skillnaden. Men våran ungdom där vi fick lära oss att bli vuxen och allt vad de innebär de önskar jag alla.



Oj nu blev de långt och komplicerat ^^

Vilka bra ord du fått ner, precis vad jag kan tänka på ibland! Har hittat ytterligare en superfin familjetavla denna gång i perfekt homes katalog. Men Gk´s kanske man skulle kunna fynda på:)



Kram

Får hoppas de :-)



Kommer absolut blogga om när vi åker in och sen när lillan kommit fram! Vet inte om de bli någon blogging ifrån förlossning, de tror jag inte ;-) de känns lite för privat! Och jag kommer säkert ha tankarna på annat ^^

Åh vilken underbar tid som väntar er!!! ;)

Åh så fint!

Ni har något fantastiskt framför er! Men visst är det häftigt vilka tankar som kommer igång när man är gravid?

Man kan inte fatta att man är så nära förlossningen och att man snart är tre stycken i familjen och att vi, mannen och jag ska uppfostra och ta hand om ett barn dygnet runt!

Visst kommer det bli jobbigt, det kommer man inte ifrån, men ack så roligt och underbart och härligt det kommer vara, barn hör ju till livet och jag är så tacksam över att vi får äran att få ett, nu är det bara att vänta att hon kommer till världen...



Kramar