-I den mörkaste av världar-


Publicerat den: 2015-02-05 [11:32:01]

Vi befinner oss i paradiset just nu men den senaste veckan har varit mer åt det motsatta hållet. Då befann vi oss i den mörkaste hålet och vägen ut kändes avlägsen. Att ha döden flåsandes i nacken, närvarande vid varje steg man tog bröt ned mig bit för bit.
Tårarna ville aldrig ta slut och jag grät ofta och våldsamt.

Vår Nemo har opererat bort en utväxt på läppen som sedan visade sig vara en mycket ovanlig och aggressiv cancersort (lymfom). Om den har spridit sig så finns det inte mycket att göra åt den. Man kan inte stråla honom eller sätta honom på cellgifter. Han har en alldeles för liten kropp för det.
När veterinären ringde för att meddela resultatet var det som om hon tog ett våldsamt grepp om mig, kramade om min bröstkorg allt vad hon orkar och ströp mig våldsamt. Hjärtat gick där och då sönder och allting fint med livet försvann med det samma.
Världen där ute dog för mig och jag dog med den.

Det var svårt att förstå vad veterinären hade berättat för mig. Nemo såg och ser så frisk ut, tom piggare efter att man tagit bort den där hemska cancern. Vad skulle nu ske?
Skulle vi se honom lida och försvinna bit för bit? Var han på väg att ........dö?
Jag kan inte ens tänka på ordet död utan att hjärtat blir till en iskall boll igen.
MEN ALDRIG! Aldrig skulle jag tillåta min bästa vän få lida. Jag är skyldig honom mitt liv och ingenting ont skulle få hända honom. Vi måste få veta om den hade spridit sig för att på något vis förlika oss med tanken.

De rakade hans lilla bröstkorg och rosa mage för att kunna utföra ultraljud och kika in i lymforna och för att se om det fanns något annat att hitta. De hittade ingenting.
Inga förstorade lymfor, röda och vita blodkroppar var också bra.
Sedan tog de det där blodprovet från olika ställen på hans lymfor för att se om de kunde hitta några spridda cancerceller. Resultatet kom igår: INGENTING!!!!! Inga cancerceller finns att hitta just nu iaf. Nada. Det kanske är slut här? Kan det få vara slut här? Att cancern är besegrad i och med att den togs bort. Hoppas, hoppas att så är fallet. Att cancern är död för att aldrig mer återvända!

Älskade Nemo. Vi älskar dig så mycket att ord saknas. 
Jag kan inte uttala mig om hur stor min kärlek är till dig min lille man.
Att en  900 grams liten kille kom in i mitt liv för 10 år och tre månader sedan för att till slut bli en 4 kilos chihuahua med den största hjärtat som jag någonsin stött på.
Han ifrågasätter aldrig mina val. 
Han sårar mig aldrig med hårda ord.
Han talar till mig med sina vackra ögon och finns där, tyst bredvid mig. En tystnad som säger mer än vad 1000 ord någonsin kan berätta.
Du räddade mitt liv Nemo och du gjorde oss alla till bättre människor.
Vi älskar dig så innerligt.






Kommentarer
Postat av: yasmine mamma till dennis och angelina

tack snälla
åh vilken tur.
blä för cancer kraaaam fina du

2015-02-09 @ 00:29:21
URL: http://www.yasminegill.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

bloglovin