Semestern i Varna har gått snabbt och det har varit så roligt. Vi har nog gjort allt på vår lista över saker att uppleva. Mest glad är jag nog över att få umgåtts så pass mycket med min kusin och våra vänner och vittnen - Ivelina och Mitko. Vi har barn i samma ålder och fastän Anelia inte riktigt pratar men förstår ALLT på bulgariska så har det lekt obehindrat tillsammans. Varje år har vi minst en festnatt tillsammans då vi är barnfria. I år kunde de inte få barnvakt så vi bestämde oss för att ha denna fest ändå. Det gick galant och över förväntat. Herre Gud vad jag älskar dessa människor. 

Jag har varit på landet hos människor som jag haft min barndom tillsammans med. De är som nära släktingar till mig och det osar alltid mycket KÄRLEK i deras enkla och väldigt mysiga hem.

Vi har haft middagar hos mina föräldrar i Priboj och vi har haft många många middagar ute i Varna vid havet. 

Vi har träffat morbröder, kusiner, farmor och Vasko. Vi har promenerat i Varna, shoppat och varit vid stranden. Tillsammans med min närmaste kusin (som också har en våning i huset) har det spenderats oändliga timmar av skratt så att magmusklerna värker.

Tyvärr fick Anelia se mig flygrädd. I år hjälpte verkligen ingenting när planet väl startade :( Hon höll mig i handen och jag hoppas verkligen inte att hon påverkas av att se sin mamma på detta viset. Jag kan VERKLIGEN VERKLIGEN inte hantera mig själv inne på planet och den ångesten som griper tag i kroppen går inte riktigt att beskriva ordagrant. 

Ja ja- nu är vi hemma och vovven är hemma. Idag har vi pysslat med trädgården och rensat, klippt gräset och skördat tomater.

Hej hej.

På landet. Visst är dörren underbar! Vill ha en sådan sänggavel.

Ev av 4 kattungar på landet.

Nemo hämtas.

Morsgrisen.

Hej då Varna för den här gången. Vi ses snart igen.

En bildbomb från Varna.

Trädgården har hunnit att bli vänligt fin hos mina föräldrar.
Där borta är havet yes.
En del av trädgården.
Trädgård igen.
Här är skönt att sitta på kvällen.
Huset.

Yes, imorgon bitti så drar vi åter igen till vackra Varna och resan går via Norge. Min flygrädsla ska vi inte tala om. Den är helt absurd för tillfället och jag blir andfådd bara jag tänker på det där trånga flygplanet som jag kommer tvingas sitta i.....

Hur som  så kommer det att gå bra. Vi har ett helt drös med människor som väntar på oss nu och bäst av allt är nog min galna kusin. Herre Gud och milde tid så det kan gå när vi två är tillsammans. Jag har nog aldrig skrattat så mycket med någon i hela mitt liv :) så det blir säkert en toppen resa. Ja just det- mamma och pappa är de också där nere och väntar vilket betyder sena kvällar med kräftor och vitt vin och havet. 

Vovvsingen är åter på landet hos människor han känner vilket är tryggt för oss men både jag och Anelia var tårögda och tysta i bilen hem efter att ha lämnat av honom :( Vi älskar verkligen den där lilla skiten!!!!!!!!

Nu BÖRJAR SEMESTERN och många veckors ledighet ihop och därefter väntar ett sprillans nytt jobb på mig:)

Nä, nu säger jag hej svejs Sverige och HELLO VARNA :)

Ps: Vad som än händer så hoppas jag att vi kommer fram och jag älskar er alla som står mig nära!!!!!!!!!