Men jag ska medge. Jag är orolig av mig. Fastän min uppgift är att lugna människor . . . komiskt va ?!

.
.
.

Inte nog med att jag är den mest hispigaste och oroligast själen som någonsin funnits på denna jord.
Så är jag orolig för alla detaljer inför bröllopet.
Allt med inbjudningar till valet av blommor/dukningar/bestick/färg/mat osv.
Tänk om det inte blir rätt? tänk om allt skiter sig och jag måste som i drömmen välja brudklänning från ett korvstånd?????!!!
Galet? I know . I know it.
Men jag måste få vara galen. Det är nu som jag kan få vara det utan att skämmas. slut! Senare får jag ju stå där och skämmas - men som de säger här. Den dagen - den sorgen.... eller hur?!
Just nu försöker jag intala mig själv om att det kommer finnas bröllopskoordinator och det är A & O för vårat bröllop. Utan detta i tankarna så hade jag just nu varit inlåst på en sluten vårdavdelning. . .
Resten så ska vi försöka med hjälp av varandra, familj & släkt få rätt på. Och varför inte.
Jag är ju mer än halvvägs med planeringen och ju mer lediga dagar jag får, desto mer får jag gjort.