Bästa dagen på LÄNGE <3

De här två snyggingarna saknar jag mest av allt. Att få ligga och gosa med de är det bästa som finns ♥


♥

Hejsan hejsan mina vänner.
Vill självklart börja inlägget med att tacka alla er för fina ord och eran värmande omtanke och peppande ord. De hjälper verkligen mig och min älskade make på vägen - det ska ni verkligen veta.

Jag har iaf. glädjande nyheter att berätta för er.
Andra kortison sprutan gavs igår kväll och jag har nu varit utan värkhämmande dropp under några timmar. Ingen smärta eller blödning eller något annat tokigt. Den lilla krabaten där inne lever rövare och vägrar ligga still.
Nu till det mest posiva på väldigt länge :)

Positivt:

♥Livmodertappen är inte längre 1 cm. Den har ökat till dryga 3 cm.
♥Den inre modermunnen är helt stängd!!!
♥Jag har fått flytta in till special BB och ligger inte längre på förlossningen.
♥Kommer snart att börja mobiliseras genom att få hämta mat själv ute i köket.
♥Håller det i sig så pass bra så kanske bara kanske kan vi köra denna procedur hemma också så att jag slipper ligga inne under flera veckor.


Varför denna förbättring?

Och så här kan det se ut enligt doktorn som för övrigt är helt fantastisk.
Jag håller mig stilla. Ingen överansträngning. Ingen stress. Ingen träning. Vilket i sin tur medför att det inte blir något stort tryck nedåt.
När doktorn rullade ut mig från undersökningsrummet rann lyckotårar stilla ner för mina kinder och jag tackade alla högre makter som finns för denna goda nyhet.

Jag är annars en människa som jämnt och ständigt är i farten. Jobbar andra så måste jag jobba mer. Tränar andra så ska jag ju också kunna göra det. Smärta vad det smärta vill. Och träning är ju bra men tydligen inte när ens livmoderhals inte mäktar med det...
Lyckas andra så vill jag också. Och så här kan det gå... om och om igen.


Men vet ni vad?

Ingen kommer någonsin att hänga en medalj runt halsen på mig, kyssa mig på pannan och säga tack så hemskt mycket för allt bra du gör Teddy.
Ingen!!!
Ingen bryr sig egentligen inte mer än för stunden om man gör något bra eller lyckas med något under vardagen.
Jag SKA sluta bry mig så mycket om alla andra och istället lägga all min fokus och alla min energi på vårat barn och min fina fina familj som ställer upp med allt vad de mäktar med.


Min make Pär ♥

Ojojojoj - vart ska jag börja och framför allt -  HUR ska jag börja att beskriva vad min älskade make har gjort för oss och fått stå ut med. Jag kan inte riktigt berätta för er och kommer därför lite senare att göra ett helt inlägg om min älskade man och även våra fem dagar på sjukhuset nere i Varna.


Och några sista ord innan lunchen kommer:

Var glada för varje dag som erat lilla barn vill ligga kvar i magen.
Var glad att ni har/haft en komplicationsfri graviditet med de vanliga krämporna som jag förstår också kan skapa lidande och smärta.
Erat lilla mirakel kommer komma till er förr eller senare.
Var glada för att allt är som det ska och som det borde.

oj så fint skrivet!

Vackert skrivet!

MEN du borde få en medalj! PÅ riktigt.

Men att du får hämta lunchen själv?

Det är dålig service det! ha ha ha

Så himla fantastiskt med dessa underbara nyheter.

Blir jätteglad o då känner jag dig inte ens, så det låter säkert lite knäppt...

men jag blir så rörd av allt du/ni får gå i genom.

Men det kommer va värt det!!

Vi fick Victor genom IVF.Kämpat i så många år o de säger att det inte finns några "fel" på oss.Så på första försöket! Men jag var livrädd.Först i v13 kunde jag slappna av någorlunda...

O nu finns han hos oss.LYCKA!



O LYCKAN kommer snart till er!

Men ha nu inte för bråttom lilla prinsessan i magen.

Vänta tills det är dags



Tusen tack för dina fina ord söta du!

Så gullig som tar dig tiden o lämna en kommentar när det är så mycket som händer runt er.TACK!



Va rädd om dig! Jag håller tummarna!

Förlåt värsta brevet.... bara blev så.

Ha den finaste fredagen söta du!

KRAMAR från oss

Säger som förgående talare

- Du kommer få medalj var så säker!!!



Att du är en sann kämpe visste jag redan o nu detta! Helt Otrolg är Du!



Du är helt universal,finns ingen som är som du!!!

Du är den vackraste o starkaste själen någonsin!

Och tänk att du har en sådan fin och underbar man som pär vid dina sida för evigt, är också helt underbart o fantastiskt!

Och söta,fina,glada lilla nemo o sist men inte minst underbara lilla Smulan som kämpar tappert där inne o slår volter för hon längtar så av lycka att få komma ut till sina underbara föräldrar o storebror Nemo!!!!



Me loves you more!



Puss o kram,majsan

Min älskade fina underbara vän!

Jag blev så otrolig glad att läsa om den underbara nyhetern för er tre D.

Så underbart att allt går mod rätt håll blir så glad ska du veta.

Finns alltid hära om du behöver något lilla vännen.

tack fär dina värmande ort i min blogg. Min pappa mår bättre i dag går mod rätt håll fär honom med D

Krammmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm

till er alla tre vännen.

Oh har bebis så bråttom ut? Nu får du verkligen lyssna och ta det lugnt!! Du vet väl att du kommer få fullt upp med en liten sen och då kommer du sakna de där stunderna då du kunde ta det lugnt när du ville hihi... Så ta det lugnt och ännu mer lugnt, det är ju helt fantastiskt att få så bra resultat, att vilan och duktig personal hjälper!



Många kramar

Åh va glad jag blir nu gumman,en livlig liten tjej ni kommer få,mamma va nära förlora mig men jag höll mig kvar och inne så jag håller alla tummar och du gumman koppla bort allt annat å fokus på er lilla familj,ingen förtjänar din upmärksamhet mer än er fmilj just nu.

God eftermiddag hjärtat. Så glad jag blev när jag kom in här och läste att allt ser så mycket ljusare ut för er..Allt kommer så så bra för er med.Er sessa vill komma till er så snabbt som möjligen...men får hoppas att hon kan stanna kvar några veckor till och du får komma hem och bara vara hemma o rå om dig,,När jag väntade William så fick jag åka in och ut på bb för w levde loppan där inne och de var tvugna ha extra kontroller på oss för hans puls var så hög så man trodde att han skulle komma när som men 2 dagar innan men jag tror att er sessa kommer komma snart..Jag vet om hur små jobbigt det är att ligga inne på bb avdelningen o se alla nyfödda barn o man har så många hormoner i kroppen så det är små jobbigt för man vill bara ha sitt barn i famnen o gosa..sen är sängarna inte det bästa,,så jag håller tummarna att du får komma hem nu i helgen till dina älskar som är allt för dig.

Det är inte många som förstår vad ni går igenom eller bryr sig men du ska helt klart veta att jag bryr mig över hela mitt hjärta,fast vi inte har träffats men efter alla dessa år som vi har pratat med varandra så känns det som vi känner varandra väldig bra...All lycka till med allt och hoppas att allt kommer gå jätte bra..Det är såna här situationer som man märker vem som står en aldra närms...sänder massa kramar från oss alla 3 till er :) kram kramkram

Härligt att läsa att det går så bra nu! Hoppas hon stannar inne i magen din tills hon är färdigbakad!

Min man ville ut ur magen i vecka 27 men det stoppades också, och det är ändå 30 år sedan. Dom kan dom där doktorerna, och det är ju grymt bra!

Läst dina inlägg och skickar värmande och stärkande kramar till er alla.

Kram

Theodora, du är en stjärna! Älskar det du skriver och här och där slänger du in lite ironi, (tänkte på det där med medaljen) I och försig så skulle jag nog kunna komma upp och ge dig en medalj för att du har en enorm kämparglöd och finner ljusglimtar i den allvarliga stunden.



Måste vara skönt att komma från förlossningsavdelningen? Träffade du dina kollegor? Måste kännas konstigt att du låg på britsen och inte stod bredvid förlossningssängen.



Hur som helst så skänker jag all mina varma tankar och en speciell hälsning till prinsessan där inne:

"NU HÖR DU VAD DIN MAMMA SÄGER OCH STANNAR KVAR I NÅGRA VECKOR TILL! ANNARS...." ;)



Kram på dig, tjejen.

Hej! Har inte haft tillgång till internet dörren nu och därför totalt missat det som hänt. Annars hade jag skrivit till dig tidigare. Stackars er verkligen!! Ni har ju haft det supertufft läser jag. Gud vad läskigt. Är så glad att det ser bättre ut nu för er. Min sambos syster fick likadant och låg i säkert 10 veckor på sjukhus innan hon födde. Tack o lov så kom tvillingarna inte dörren i vecka 36 nånting så allt gick bra och du ska se att allt ordnar sig. Tänker på er!! Viktigast är att du lyssnar på kroppen och tar det lugnt. Jag hade ju själv ihållande kramp i magen i en vecka och så fort jag blev stressad eller gjorde för mkt. Blev sjukskriven i 10 veckor. Sen löste sig allt så fort jag varvade ner. Du ska se att allt löser sig! Stora pepp kramar till dig o Pär o smulan!

Bloggpausen är till o med 18e september! Om ja ni kan hålla mig så länge!? ;-)

Åh ja om ingen annan grinar nu så kan jag ju då meddela att jag grinar! hormonsprut Vad lycklig jag är att allt ser bra ut för dig och bebis, jag är ju så orolig - vet ju att prematuriva vård är inte roligt.



Sen tro mig att jag känner igen mig så i dig med att vara i farten och alltid jobba lite mer och bättre än alla andra. Alltid finnas tillhand för alla.Vi har tur som har ett givande arbete inom vården - det är för att man får så otroligt mycket glädje tillbaka man orkar sig igenom dagarna trots dålig lön, arbetstid och tungt arbete!

Vännen!!!! Vad var det jag sade, att cx kan öka på sig igen och sluta sig!!! Visst är våra kroppar fantastiska!!! KRAM BM Linda

Åhh vilka glädjande nyheter! Så underbart skönt för er att allt har gått så bra! Ta hand om er och lyssna på kroppen och den lilla därinne! Kramar från Linnea

Ohh gumman,vad skönt att det har blivit bättre.

har tänkt mkt på er.

Hoppas den lilla stannar där inne nu.

Skönt att vara hemma i sverige igen.

Massa kramar

Åååh vad skönt att höra att det är bättre och att bebis mår bra och inte kommer ut ännu riktigt :)



Håller med dig att ingen kommer tacka en sen ifall man är en superwomen eller ej, det får man stå för sen själv om det händer något, så jag tycker du gör helt rätt, fokusera på dig och bebisen och gör allt du kan göra för att få bebisen att hållas lite längre i magen, varje timme och minut räknas :)



Kramar

Linda: Jag visste att jag kunde lita på en sådan fin barnmorska som dig :) Hoppas det håller sig nu och inte får för sig att göra sådana dumskaer igen.

Jag lovar att ligga fint när jag borde!!!

Hoppas vi syns igen.

kram på dig

Till anonym: Tack för fina ord. Ibland tar livet en vändning och man vet inte riktigt varför. Det gäller att plocka upp livet och börja om/fortsätta det på nytt.

Skönt att det gick så bra för din syster.

Sängläge brukar ju göra susen.

Just nu får jag ta det easy men tack och lov röra på mig i lugna takter.

Vad är din bloggadress btw?

Det kommer ju inte upp på bloggen....

kram kram