Godkväll mina vänner. Nu är jag äntligen hemma hos lillemannen och gissa om han blev superglad när jag äntligen öppnade ytterdörren och han fick klänga på mig innan jag lyfte upp honom. Tusen och åter tusen pussar fick jag som hej :) Min älskling!!! Hur som. Jag har efter ännu en dag på bussen varit och spinnat på SATS och handlat en del mat. Ikväll blir det annat på tallriken än sallad och Fazer grovbröd. Jag har nämligen tänkt överraska älsklingen med kyckling, RIS och liiite sallad till. Jag ska alltså äta RIS - vilket jag inte gjort på över ett år. Det ni. Och det är självvalt. Känslan av att jag MÅSTE börja NU har suttit i huvudet, hjärtat och själen under 2 dagar nu - något som inte hänt sedan det började gå snett. Jag ska alltså käka VARM mat - självvalt :)
Men det är inte smärtfritt. Jag har tänkt och grubblat och tagit tillbaka tanken om och om och om igen. Men nu ska det gå. Jag ska över den jäkla tröskeln. Jag måste!!!!!!!!!!!!!!!! Hoppas allt går bra nu bara.........