Denna eviga trötthet.

En vecka kvar innan semestern tar fart. Jag har hunnit arbeta två dagar sedan min föräldrarledighet tog slut och morgon är det dags igen. Sommaren är snart slut och jag frågar mig själv var alla dagarna har tagit vägen?

Om ca 1,5 vecka är mamma och pappa hemma igen från sina 6 veckor i Bulgarien och snart är det vår tur att sätta oss på det fula planet ner till hemlandet.

 

 

Vad sker annars?

Anelia utvecklas i rasande fart.

Hon är min energikälla under dagen. Tror helt ärligt att jag hade kollapsat av trötthet om jag inte hade henne.

Inte för att det tar på krafterna att arbeta utan all detta resande vrider ut mig på alla sätta och vis.

JAG ÄR TRÖTT.

Jag är trött fast jag får vila.

Fast hon sover 12 timmar varje natt.

Fast jag är frisk.

 

Jag är trött när jag står, går, ligger, äter och duschar.

Jag är trött när jag ska sova och jag är trött när jag stiger upp.

 

Nu sover hon middag.

Och jag pimplar kaffe.

Men trött är jag.

 

Och ikväll tar jag båten med Lizzan och Majsan till Brännöbrygga och tar lite vin.

Trött kommer jag att vara då också.

 

men vad ska man göra.

äsh så trött jag blir på mig själv.

 

 

 

 

 

 

ÅH! Det känner jag igen. Jag har med sådana dagar. Trött trött trött. Vaknar inte till förrän vid lunch och sedan trött igen vid den jobba tiden 17....Puss å kram till dig